Anna Nicolausdotter i kloster, Anna Johannesdotter i fängelse och Oskar i dövstumskola. En nunna, en barnamörderska och en dövstum pojke med det gemensamma att de tidvis, eller alltid, fick leva sina liv i tystnad. Med dessa tre människor börjar boken Tystnader och tider – samtal med historien av historikern Eva Österberg. 
Tystnad kan leda associationer till motsatspar som stillhet/buller, hemligt/öppet, privat/offentligt, död/liv och glömska/minne. Tystnaden liksom talet är ett mångtydigt fenomen med en mening som det gäller att tolka.
Eva Österberg för ett associationsrikt samtal med historien om tystnadens olika rum och situationer, villkor och verkningar och vi får i boken följa många olika människors livsöden. Människor som har levt under olika tider, från antiken och framåt.
Det gemensamma dem emellan har varit att tystnaden varit en del av deras grundläggande villkor i olika sociala situationer. En tystnad som inte alltid varit självvald. I fängelser, rättsliga processer, möten, kloster, sällskapsliv…
Kajsa
