Följ spåret

Skidtävlingar hör vintern till, stora mästerskap eller egna utmaningar. Sverker Sörlin skriver filosofiskt och självbiografiskt om skidåkning, träning och tävling i Kroppens geni. Marit, Petter och skidåkning som lidelse, 2011. I sina möten med längdskidåkarna Marit Bjørgen och Petter Northug söker han svar på vad i deras bakgrund och kultur som gör att de åker så fort och vinner så ofta, ett huvudbry för många just nu i VM-tider.

Att vara snabbast var inte det viktigaste egenskapen för en skidåkare i skidtävlingarnas barndom kan man läsa i Sven Lindhagens till omfånget tunna men innehållsrika publikation Följ spåret: svensk skidsport genom tiderna, 1959. Styrka och seghet var till en början viktigare egenskaper än snabbhet för en skidåkare. I Följ spåret finns både något för skidhistorikerna och  kalenderbitarna.

Den första arrangerade skidtävlingen i Sverige, Nordenskiöldloppet år 1884 var ingen barnlek – över 22 mil och den samiske segraren Paava-Lasse vann en spurtseger över Per Olof Läntta på tiden 21 tim och 22 min. Trea kom Apmut Ahrman som efter avslutande middag och prisutdelning i Jokkmokks rådhus fick skida 10 mil hem igen.  Först vid Nordiska spelen 1917 förekom en så kort distans som 2 mil vid en stortävling.

Paava Lars Nilsson Tuoda, Foto: Lotten von Düben

Vasaloppet är en begivenhet för många skidintresserade, och hade med sina 90 km troligen varit en lagom runda för Paava-Lasse. De flesta av oss upplever det hemifrån, bekvämt placerade i TV-soffan med en långfrukost uppdukad. Starten, rapporter från kontroller och byar längs spåret, helikopterfilmningar över skärrade älgar och information om hur många liter blåbärssoppa som går åt – det hör första söndagen i mars till. Nordiska museet vill gärna höra mer om hur det är att delta  – tjejer som åker Tjejvasan i år uppmanas att svara på ett skrivupprop.

/Annika