Påsken är här, en av de största årliga högtiderna inom judendomen och den största högtiden i det kristna kyrkoåret. Biblioteket får frågor om dymmelveckan och häxsabbaten, om påskkärringar och påskmust – men äggen slår ändå det mesta. Påsk tycks synonymt med ägg, de är en symbol, mat, pynt, konsthantverk eller fyllt med godis. Vad har vi om ägg i biblioteket?
An Egg at Easter
En omfattande ingång i ämnet finner vi i An Egg at Easter – A Folklore study av Venetia Newall, 1971. Boken på 423 sidor är helt tillägnat ägget, inte bara påskägg utan många ytterligare aspekter. Ägget i folktro och mytologi, i den kristna traditionen och ägglekar från hela världen. Även Sverige omnämns i äggrullningssammanhang.
Ägg som konsthantverk finns förstås också med i Newalls bok, men också i material särskilt från östeuropeiska länder. Mycket av det här materialet har biblioteket förvärvat genom kontakter och byten av litteratur genom åren. Fantastiskt utsmyckade ägg, vackra både i detaljrikedom och färgprakt. Och även i andra material än äggskal men formen känns igen, som Fabergéäggen. I den lilla skriften Rund und schön – 10 Jahre Europeäischer Ostermarkt finner vi utsmyckade ägg från Museum Europäishen Kulturen i Berlin.
Ägg som föda finner vi i de flesta kokböcker. Ägg som huvudrollsinnehavare finner vi i Ingrid Hansons Boken om ägg – en aktuell receptbok, 1944.
Äggkoppen får vi inte missa i sammanhanget och om vi är inne på konsthantverksområdet. Historik, tillverkningsmetoder, formgivning och samlandet kan vi läsa mer om i Nils G Wollins Äggkoppar, äggställare och äggställ, 1962 och Anders Wibergs Äggkoppar – en samlares glädje, 1986.
Glad påsk!
/Annika
