Mytiska föreställningar och allehanda halvsanningar

Man kan undra vilken världsbild vi går omkring med i bakhuvudet och tolkar nya intryck och fakta utifrån. Desto mer misstänksam blir man när man läser böcker som 101 historiska myter

Åke Perssons och Thomas Oldrups genomgång av vanliga myter och föreställning som överlevt i det allmänna medvetandet trots att det går att utmärkt väl belägga att de är fel.

Napoleon var inte alls särskilt kortvuxen utan närmast av normal fransk medellängd vid tiden. Naturligtvis lät sig kejsaren mätas med det nya franska metersystemet så vi vet att han var exakt 169 cm lång. Myten om kortvuxenheten stammar ur propaganden efter Napoleonkrigen, sträng censur rådde och få källor är tillgängliga men desto fler myter. Den engelska läkaren Walter Henry, som var med vid obduktionen, beskriver i rapporten från 1823 allt hos Napoleon som litet och ynkligt men detta motsägs av att Napoleon betraktades som en stilig karl av sin samtid, han hade en stor bröstkorg med motsvarande lungkapacitet, breda axlar och starka ben och armar. En annan omständighet är att det franska måttsystemet aldrig översattes till brittiska mått varför siffran gav en skev uppfattning om kejsarens längd, på samma sätt som den seglivade myten om Einsteins dåliga skolbetyg. Han hade utmärkta skolbetyg men de sista året i kantonskolan i Argau vände man helt enkelt på betygsskalans 6 steg så att den bättre skulle passa ihop med den betygsskala som användes i den akademiska undervisningen. Denna omvända skala användes också i hela det tyska skolväsendet och en tysk kan därför lätt tolka Einsteins tidiga ’siffror’ som dåliga betyg.

Felcitat är fö en vanligt källa till obekräftade myter. Cajsa Warg skrev aldrig ’man tager vad man haver’ någonstans på de 800 sidor som hennes Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber
omfattar, däremot finns uttrycket i en skämtvers om henne.

Detsamma gäller Sherlock Holmes ’Elementary, my dear Watson’. Uttrycket återfinns inte någonstans i Conan Doyles 56 verk om Sherlock Holmes. Formuleringen finns istället i en av de 175 filmer som gjorts på Doyles böcker. F ö är deerstalkerhatten och calabashpipan också hämtade från filmatiseringar och förekommer inte alls i Conan Doyles böcker.

Vill man gräva mer kring myter och obelagda påståenden så är Hexmasters faktoider en stor källa till många av våra invanda föreställningar. Nyttig läsning på nätet!

/Christer Larsson

Det här inlägget postades i Aktuellt, Historia och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken. Skrivet av Christer Larsson.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *