Foto: Johan Emanuel Thorin, Nordiska museet.
”Denna urgamla lek lefver ännu qvar öfver allt, det snö faller och der hurting ungdom fins”.
SÃ¥ inleder Viktor Balck avsnittet om snöbollskrig i sin sitt stora 3-bandsverk Illustrerad idrottsbok. Handledning i olika grenar af idrott och lekar. Avsnittet om snöbollskrig finns i den tredje delen, tryckt 1888 och försÃ¥ld via C.E. Fritze’s hofbokhandel i Stockholm.
Att man tog allvarligare pÃ¥ lekarna dÃ¥ framgÃ¥r av att det finns regler för hur snöbollskrig fick bedrivas. SÃ¥ skedde f a i skolan eftersom ”disciplinen och den militära eller gymnastiska indelningen äro grundvillkor, för att leken mÃ¥ erhÃ¥lla verkligt värde och ej likna hvarje annan tillfällig snöbollskastning.” Den äldre skolungdomen bör heller inte utkämpa snöbollskrig mot den yngre eftersom det skulle kunna leda till ”oegentligheter” och utsätta de yngre för de äldres hÃ¥rdare och kraftigare kastade snöbollar. Är yngre och äldre elever med i samma snöbollskrig sÃ¥ bör de yngre uteslutande tillverka ammunition Ã¥t de äldre. Jämna lag är vad som krävs! I störe skolor mÃ¥ste en indelning göras sÃ¥ att klasserna 1-3 bildar en grupp och klasserna 4,5,6 och 7 bildar en egen grupp. Fjärran är ännu den 9-Ã¥riga grundskolan.
Gruppernas ”stridssätt” bör även vara nÃ¥got olika. De äldre bör under inga omständigheter tillÃ¥tas ”att gÃ¥ hvarandra sÃ¥ nära pÃ¥ lifvet, att snöbollskriget urartar till handgemäng, hvartill alltid en frestelse förefinnes” medan det kan vara lämpligt för den yngre Ã¥ldersgruppen med ”ett momentant handgemäng, under vissa strängt föreskrifna och öfvervakade regler”.
En ledare, helst en gymnastiklärare, och tvÃ¥ prisdomare, en frÃ¥n vardera sidan, skall utses ”bland de mindre stridsdugliga”. Inte heller platsen för snöbollskriget fÃ¥r lämnas Ã¥t slumpen. De äldres snöbollskrig bör utspelas pÃ¥ en plan där man pÃ¥ förhand markerat, med käppar eller en snövall, ett fängelse och en ”graf” för ledaren och prisdomarna. Även en förbandsplats skall upprättas i närheten av fängelset…
PÃ¥ kommandot Indelning till snöbollskrig frammarschera rotmästarna eller om sÃ¥dana inte utsetts de 14 starkaste pojkarna. Av dessa uttages de tvÃ¥ pÃ¥litligaste till plutonchefer. Och av de övriga utses 2 tropp- och 4 halftroppchefer och inom varje pluton. Inom varje pluton utses 2 ”vakna” pojkar till fÃ¥ngvaktare.
På ledarens kommando: Befäl marsch, intager befälet sina platser enligt exercisreglementet och nu kan striden börja. Träff i huvudet dödar, träff i ryggen gör fånge, träff i bröst, mage, axlar och hals sårar. Träffar på armar och ben räknas ej.
Ledaren signalerar med horn eller visselpipa. En lång stöt i hornet eller ihållande vissling betyder stridens avbrytande och de båda sidorna drar sig tillbaka utom kasthåll. Två långa hornstötar eller visslingar är signal till strid och tre långa hornstötar eller visslingar är signalen för lekens avslutande.
Det vanligaste felet vid snöbollskrig är att bestämda regler ej uppställts och att därför vinnare och förlorare inte kan fastställas. Det minskar intresset hos de stridande. Ett moment av tävlan måste alltid ingå.
Fångar kan befrias om någon kamrat lyckas ta sig fram till fängelset och få träff på fångvaktaren. En fånge får då medföras tillbaka till de egna under fri lejd. När någondera sidan dödat, sårat eller tagit tillfånga alla i motståndarlaget är striden vunnen. Striden kan också ske på utsatt tid och segrare blir den som har flest stridsdugliga kvar när signalen går.
Om detta förefaller väl krigiskt så finns fredligare alternativ i form av t ex kälkåkning i backe, skridskosegling eller isjaktsegling. Alla med sina utstuderade regler. Det var faktiskt mer ordning förr!
Viktor Balck var kapten vid Kongl. Nerikes regemente och lärare vid Kongl. Gymnastiska Centralinstitutet. Vilket kanske framgår av språkbruket i citaten ovan. Illustrerad idrottsbok finns förstås i Nordiska museet bibliotek.
Det är numera en del av raritetssamlingen eftersom det är tryckt på det ökända syrapappret, som så mycket annat under andra halvan av 1800-talet, som faller sönder av sig själv med tiden och som egentligen kräver snar digitalisering, som det inte finns pengar till. Avundsjuk kan man bli på sina finska kollegor som fick 17 miljoner Euro för perioden 2008-2012 för just detta ändamål. Kulturpolitiken är annorlunda i den gamla östra rikshalvan!
/Christer Larsson
Nu hade jag egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om vår oväntat stora samling med varukataloger inom avdelningen Transport, vi har nämligen en dryg hyllmeter material om traktorer och traktordelar. När jag letade efter annat på hylla Ekonomi Lantbruk såg jag att vi även hade drygt två
hyllmeter med material från statens maskinprovningar. Vi framhåller ju gärna vår samling av modetidningar och dräktböcker men har även mycket om annat, något man lätt missar.
på hyllan under. När jag bläddrat ett tag såg jag att det inte bara var en hylla utan dryga två och en halv. Det har ju nyligen varit trädgårdsmässa och nu har äntligen trädgårdssäsongen börjat komma igång så jag som gärna tillbringar all fritid under vår och sommar i min kolonistuga fastnar lätt i allt som rör trädgård den här tiden på året.
/Mathilda
