Traktorer och trädgård

Nu hade jag egentligen tänkt skriva ett långt inlägg om vår oväntat stora samling med varukataloger inom avdelningen Transport, vi har nämligen en dryg hyllmeter material om traktorer och traktordelar. När jag letade efter annat på hylla Ekonomi Lantbruk såg jag att vi även hade drygt två hyllmeter med material från statens maskinprovningar. Vi framhåller ju gärna vår samling av modetidningar och dräktböcker men har även mycket om annat, något man lätt missar.

Men när jag stod vid varukatalogerna och letade material råkade jag fastna bland trädgårdskatalogerna på hyllan under. När jag bläddrat ett tag såg jag att det inte bara var en hylla utan dryga två och en halv. Det har ju nyligen varit trädgårdsmässa och nu har äntligen trädgårdssäsongen börjat komma igång så jag som gärna tillbringar all fritid under vår och sommar i min kolonistuga fastnar lätt i allt som rör trädgård den här tiden på året.

Kolonin våren 2012

Kolonin våren 2012

Sen har min kollega Kajsa de senaste åren köpt in en hel del nya roliga trädgårdsböcker. Nytt är bland annat Runåbergs fröer av Johnny Andreasson, I trädgårdsmästarens spår av Elisabeth Svalin Gunnarsson och Växtriket av  Lars Ring, men sen har vi naturligtvis mycket mer på hyllan!

/Mathilda

{Lämna en kommentar}

Bilden Bokstaven Boken

Ahh, vad jag blir glad av fina böcker om bokproduktion! Jag kan inte måla/teckna/hantverka men det spelar ingen roll, trevligt är det att bläddra i böcker som platsar i våra fack som Bokhantverk, Stilprov & skrivkonst eller Bildande konst Grafik.  En sådan bok är Bilden Bokstaven Boken av Christer Jonson där han förklarar sina tankar bakom sin formgivning av böcker, affischer och logotyper och samtidigt visar många fina exempel.

/Kajsa

{Lämna en kommentar}

Lampor?

Vissa böcker fångar ögat mer än andra, en av dem är ’50s TV lamps av Calvin Shepherd som är full av fantastiska lampor i form av djur och figurer. De kan inte ha lyst speciellt mycket och jag kan tänka mig att de var rätt svåra att hålla dammfria.

Jag har en tendens att samla på mig alldeles för mycket prylar och blir väldigt glad när jag hittar en hel bok full med saker jag verkligen inte vill ha.

/Mathilda

 

 

{Lämna en kommentar}

Svenska frisörtidningen

Tack vare Sveriges frisörföretagare och intendent Cecilia Wallquist så har biblioteket fått en mycket generös tidskriftsdonation, Svenska frisörtidningen med start 1902. I den kan man läsa, och kanske framför allt se, hur hårmodet förändrats genom tiderna. Det är ett helt fantastiskt material. Vilken bildkavalkad! I synnerhet när man spanar in årgångarna runt 1980-talet…

/Kajsa

{Lämna en kommentar}

Sticka dockor!

Om du har tråkigt en dag och gillar att sticka men inte tycker om allt för stora projekt, då kanske boken Sticka dockor av Arne & Carlos är något för dig?

Dockorna i boken utgår från en grundbeskrivning som du själv kan variera och du får även med en mängd mönster på kläder.

/Mathilda

 

{Lämna en kommentar}

Strumpor och sportlov

Nu har ju många sportlov och då är det alltid bra med några extra par strumpor. I Husmodern från 1926 får vi bland annat se några fina moderna sportstrumpor för damer inför en stundande Åreresa.

När man sedan har varit ute och rört sig är det bra med lite tips om hur man tvättar sina strumpor.

 

 

 

 

Slutligen när det inte är mycket mer med ens strumpor och de är på upphällningen kan man göra sig en fin matta 🙂  

Knep och knåp, allt från Husmodern 1926.

/Kajsa

{Lämna en kommentar}

Selvedge och Personae

I bibliotekets tidskriftshörna har vi drygt hundratalet löpande tidskrifter som man kan sitta och läsa i, allt från Allt om mat till Tidskrift för värmländsk kultur. Våra två senaste tillskott är Selvedge och Personae.
Selvedge är en engelsk tidskrift som handlar om textil och design och Personae är en norsk tidskrift som handlar om kläder, kropp och kultur. Tidskrifter för dig som älskar alla former av textil, design och mode!

 

/Kajsa

{Lämna en kommentar}

Nu är det dags för snöbollskrig!

Foto: Johan Emanuel Thorin, Nordiska museet.

Foto: Johan Emanuel Thorin, Nordiska museet.

”Denna urgamla lek lefver ännu qvar öfver allt, det snö faller och der hurting ungdom fins”.

Så inleder Viktor Balck avsnittet om snöbollskrig i sin sitt stora 3-bandsverk Illustrerad idrottsbok. Handledning i olika grenar af idrott och lekar. Avsnittet om snöbollskrig finns i den tredje delen, tryckt 1888 och försåld via C.E. Fritze’s hofbokhandel i Stockholm.

Att man tog allvarligare på lekarna då framgår av att det finns regler för hur snöbollskrig fick bedrivas. Så skedde f a i skolan eftersom ”disciplinen och den militära eller gymnastiska indelningen äro grundvillkor, för att leken må erhålla verkligt värde och ej likna hvarje annan tillfällig snöbollskastning.” Den äldre skolungdomen bör heller inte utkämpa snöbollskrig  mot den yngre eftersom det skulle kunna leda till ”oegentligheter” och utsätta de yngre för de äldres hårdare och kraftigare kastade snöbollar. Är yngre och äldre elever med i samma snöbollskrig så bör de yngre uteslutande tillverka ammunition åt de äldre. Jämna lag är vad som krävs! I störe skolor måste en indelning göras så att klasserna 1-3 bildar en grupp och klasserna 4,5,6 och 7 bildar en egen grupp. Fjärran är ännu den 9-åriga grundskolan.

Gruppernas ”stridssätt” bör även vara något olika. De äldre bör under inga omständigheter tillåtas ”att gå hvarandra så nära på lifvet, att snöbollskriget urartar till handgemäng, hvartill alltid en frestelse förefinnes” medan det kan vara lämpligt för den yngre åldersgruppen med ”ett momentant handgemäng, under vissa strängt föreskrifna och öfvervakade regler”.

En ledare, helst en gymnastiklärare, och två prisdomare, en från vardera sidan, skall utses ”bland de mindre stridsdugliga”. Inte heller platsen för snöbollskriget får lämnas åt slumpen. De äldres snöbollskrig bör utspelas på en plan där man på förhand markerat, med käppar eller en snövall, ett fängelse och en ”graf” för ledaren och prisdomarna. Även en förbandsplats skall upprättas i närheten av fängelset…

På kommandot Indelning till snöbollskrig frammarschera rotmästarna eller om sådana inte utsetts de 14 starkaste pojkarna. Av dessa uttages de två pålitligaste till plutonchefer. Och av de övriga utses 2 tropp- och 4 halftroppchefer och inom varje pluton. Inom varje pluton utses 2 ”vakna” pojkar till fångvaktare.

På ledarens kommando: Befäl marsch, intager befälet sina platser enligt exercisreglementet och nu kan striden börja. Träff i huvudet dödar, träff i ryggen gör fånge, träff i bröst, mage, axlar och hals sårar. Träffar på armar och ben räknas ej.

Ledaren signalerar med horn eller visselpipa. En lång stöt i hornet eller ihållande vissling betyder stridens avbrytande och de båda sidorna drar sig tillbaka utom kasthåll. Två långa hornstötar eller visslingar är signal till strid och tre långa hornstötar eller visslingar är signalen för lekens avslutande.

Det vanligaste felet vid snöbollskrig är att bestämda regler ej uppställts och att därför vinnare och förlorare inte kan fastställas. Det minskar intresset hos de stridande. Ett moment av tävlan måste alltid ingå.

Fångar kan befrias om någon kamrat lyckas ta sig fram till fängelset och få träff på fångvaktaren. En fånge får då medföras tillbaka till de egna under fri lejd. När någondera sidan dödat, sårat eller tagit tillfånga alla i motståndarlaget är striden vunnen. Striden kan också ske på utsatt tid och segrare blir den som har flest stridsdugliga kvar när signalen går.

Om detta förefaller väl krigiskt så finns fredligare alternativ i form av t ex kälkåkning i backe, skridskosegling eller isjaktsegling. Alla med sina utstuderade regler. Det var faktiskt mer ordning förr!

Viktor Balck var kapten vid Kongl. Nerikes regemente och lärare vid Kongl. Gymnastiska Centralinstitutet. Vilket kanske framgår av språkbruket i citaten ovan. Illustrerad idrottsbok finns förstås i Nordiska museet bibliotek.

Det är numera en del av raritetssamlingen eftersom det är tryckt på det ökända syrapappret, som så mycket annat under andra halvan av 1800-talet, som faller sönder av sig själv med tiden och som egentligen kräver snar digitalisering, som det inte finns pengar till. Avundsjuk kan man bli på sina finska kollegor som fick 17 miljoner Euro för perioden 2008-2012 för just detta ändamål. Kulturpolitiken är annorlunda i den gamla östra rikshalvan!

/Christer Larsson

{Lämna en kommentar}

Halloweenfest á la 1920-tal någon?

Här i biblioteket möter vi många intresserade människor, som snabbt ska ta reda på information eller vill fördjupa sig ordentligt, kanske i ett livslångt forskningsprojekt. Alla typer av frågor dyker upp och givetvis förekommer även vanliga frågor. Inte alltid samma frågor varje dag, men återkommande ämnen och sakfrågor som känns igen. Det är förstås en anledning till att bibliotekarier envisas med bibliografier eller idag i alla fall öppna URL:er till sökresultaten, varför göra om sökningarna gång efter annan? Hos oss kan vanliga frågor handla om allt från möbelstilar, landskapsrätter, byggnadsvård till hur vi firat årets dagar, exempelvis Halloween. Och hur man anordnar tidstypiska fester! Det glada 1920-talet ligger i topp, det är helt klart ett decennium som tilltalar festarrangörerna. Detaljer om vad som gällde då finns beskrivet i memoarer, i tidskrifternas annonser och artiklar, och vad som gick att köpa går att se i varukatalogerna. Kläder, makeup, parfym, menyer, dukningar, underhållning – det är detaljerna som gör det! Vill man på nästa fest känna sig som förflyttad till en novell av F. Scott Fitzgerald, då finns verktygen i biblioteket.

Såhär i höstrusket slår vi därför de två sista flugorna i en smäll och kombinerar den relativt vanliga frågan om Halloween med den vanliga frågan om 1920-talsfester. Vi rekommenderar ett temanummer från den amerikanska tidskriften Dennison’s Party Magazine. Decorations, costumes, games, refreshments. Temanumret innehåller något för alla åldrar – för er som provar: hör gärna av er efteråt!

/Annika

{Lämna en kommentar}

Tapeter anno 1889

Ett relativt nytt förvärv till vårt bibliotek är en något skör men fullständig och färgstark volym från 1889: Om dekorering och inredning af boningsrum med särskildt afseende fästadt å valet af tapeter och bårder. Här är något för ”alla de personer som hafva att göra med dekorering och inredning af våra boningsrum”, något för den händige helt enkelt.

Skriften är mer än bara en varukatalog, även om den också innehåller tapetprover och information om att fabrikens helt giftfria tapeter av hög kvalitet går att köpa i varje välsorterad tapethandel. De exporterar även till de nordiska grannländerna, liksom till Tyskland, England, Ryssland och Österrike.

Alla inredningsintresserade får genom denna skrift ökad kunskap om tapetsering av en bostad 1889. Norrköpings tapetfabrik ger råd om vilka tapeter och tapetbårder som ska väljas till den borgerliga bostadens alla rum. Tapeter till förstugan och trappuppgången, vardagsrummet, matsalen, salongen, sängkammaren, arbetsrummet, herrummet, boudoir/damrummet, barnkammaren och gästrummet. Här behandlas också golv- och taklister, ljusförhållandena i rummen liksom vikten av att mönster i olika rum harmonierar. Golvet, taket och väggarna har separata avsnitt.

 

 

 

 

 

 

Längst bak i skriften finns flera illustrationer som visar tapettillverkning i Norrköpingsfabriken.

/Annika Peurell

 

 

 

 

 

 

 

{Lämna en kommentar}